Från avfall till värdefullt byggmaterial – En introduktion till Återbruk

Byggsektorn står för ca 20% av utsläppen och utgör ca 40% av allt avfall, så det finns stor potential att minska klimatpåverkan i byggsektorn genom cirkulära affärsmodeller och återbruk. Det finns stor klimatnytta i att trä återvinns i stället för att gå till energiåtervinning. Efterfrågan på skogsråvara är i dag stor och förväntas öka och då kan återbruk komplettera utbudet av trävaror på marknaden. Häng med på en introduktion och lägeskoll av återbruk inom bygg, trä och möbler.

Vår utmaning att återbruka mera är viktig därför att den är: 

#1 Avfallssparande: minskad avfallsmängd leder till både lägre kostnader och mindre belastning på miljön.

#2 Minskat användande av nytt material vilket reducerar påverkan på klimatet.

#3 Kundkrav och certifieringskrav. Vissa certifieringssystem kräver avfallsbegränsningar, vilket främjar behovet av återbruk för att klara dessa krav.

#4 Klimatmål: Att minska avfall är en väsentlig faktor för att uppnå klimatmål både på nationell och global nivå.

Vad behövs för att återbruk ska slå igenom?

# Återbruk behöver bli billigare än nytt eller möjligtvis att det skulle kunna räcka att det blir mer attraktivt än att köpa nytt.

# Tillgängligheten av återbruk behöver förbättras för att kunna bli ett attraktivt alternativ istället för att köpa nytt byggmaterial.  Vi är vana vid att många olika byggmaterial finns på ett och samma ställe, att alla brädor är lika långa, rätt antal finns på plats och ingen väntetid.

# Nya lönsamhetsmodeller: Många byggentreprenörer tjänar dessutom en del av sin omsättning genom påslag på materialet så nya lönsamhetsmodeller behöver växa fram.

Vilka delar av samhället är riggade för återbruk?

• Återbruk av möbler/inredning är den del av marknaden som är mest mogen. T.ex. Kontors- och förbrukningsmaterial.
• Inom stora byggen så är det än så länge främst i form av Pilotprojekt man kan se nyttjande av återbruk. Du kan t.ex. läsa om kvarteret Återbruket i Göteborg eller Lumi i Uppsala och det kommer ständigt fler inspirerande exempel.
• Fastighetsbranschen har ett ekonomiskt intresse i att använda sig av återbruk- eftersom stora fastighetsägare ofta har behov av samma typ av material/möbler/vitvaror/VVS. Vi har läst om flera exemepl där fastighetsbolag har skapat internt lager av sånt som byts ut i en fastighet och som skulle va lämpliga i en annan.
• ”ge och ta”-system där privata hushåll och/eller mindre företag kan lämna material för återanvändning. Dessa är ofta i kommunal regi och olika kommuner har kommit olika långt. Kretsloppsparker börjar dyka upp i kommun efter kommun. Ett spännande exempel är Retuna i Eskilstuna.

Byggsektorn i stort fortfarande omogen för återbruk

Återbruk i byggsektorn som helhet är fortfarande i liten skala. En förutsättning för att det ska slå igenom stort är att återbruk behöver vara ekonomiskt genomförbart. Så länge material och produkter av jungfruliga material är billigare än återvunnet eller återbrukat byggmaterial så kommer ett genombrott att dröja. Hårda kvalitetskrav som CE märkningar, typgodkännande, branschregler eller EU:s vattendirektiv upplevs av branschen vara en utmaning för storskaligt återbruk. Kraven på redovisning av byggnaders klimatpåverkan ger däremot incitament att använda cirkulära material.

Framtidstro

• EUs krav ökar konkurrenskraften. 7 av 10 storbolag tror att CSRD och EU-taxonomin kommer medföra förbättringar i bolagets cirkulära arbete. En majoritet tror att dessa regler kommer öka konkurrenskraften. En fjärdedel förväntar sig stora förbättringar. De bolag som har mest omfattande cirkulär aktivitet är också mest positiva till de nya reglerna. Vill du läsa hela rapporten så hittar du den hos Rise- Circular Economy Outlook Report | RISE
• Det kommer att krävas systemändringar och förändrad politik för att få genomslag.  Det skulle t.ex. kunna bli tvång (T.ex. Frankrike har infört en lag att inte slänga brukbart material). Ett annat möjligt scenario, om man får önska, skulle kunna va införande av motsvarande Rotavdraget fast för återbrukat material, för att få fart på övergången mot mer återbruk. En annan trolig utveckling är införande av produktpass för att lättare kunna utläsa historik och kvalitetsnivå på ett återbrukat material.
• Upphandling till offentliga verksamheter som t.ex. kommuner kommer kunna va en motor i omställningen mot mer cirkulära materialflöden om de efterfrågar mer cirkularitet och återbruk. Vi har redan sett upphandlingar som efterfrågar återbruk av Kontors- och förbrukningsmaterial, Återbruk, 2.2, Återbruk- avfallsförebyggande och cirkulära flöden.
• En gemensam nämnare inom alla cirkulära områden är samverkan. Eftersom cirkulära flöden ofta sträcker sig utanför organisationsgränser för att få verklig effekt så krävs samarbeten mellan olika aktörer.

Vill du läsa mer om sånt som är cirkulärt , surfa runt i vår inspirationsblogg Inspiration- Cirkulärt – Ketching